Blev ingen promenad igår med "han".

Tror min energi på att vänta på honom har gått ur nu.

Den tar mer och mer slut och jag blir lika besviken varje gång trots att jag inte har några förhoppningar. Men han sa ju att vi kunde ta en promenad i helgen, och kan han inte så får han väl banne mig säga det.

Så därför tog jag och dejtade en annan kille jag har har haft kontakt med länge igår kväll.

Har velat dejtat honom länge men han har fått stå på sidan eftersom jag gillar den här andra killen.

Det var mysigt och trevligt.

Fin och artig kille.

Jag fick bara en tanke i huvudet om "han" - att jag bara duger när ingen annanfinns att ta till. Bara en känsla.

Men som sagt, kan vara en felaktig känsla.

Jag menar, om jag skrev på  msn att jag ringer efter 20 så kan man väl inte skita i att svara.

Jag menar jag var ju på väg från mina kompisar som haft förfest, man vill ju inte sitta och vänta på om att han svarar eller inte, blir det promenad eller någon film eller inte. Det vr ju bara det jagville veta.

Varför kan han inte bara säga nej?

Varför kan han inte skicka ett sms?

Eller  svara på msn om han nu var där, kanske var upptagen då,  eller varför inte bara slå en pling.

Det är alltid så att när jag tar kommandot, då är det bara nja, kanske ellerså.

Men inte annars. Kanske är inbillning men det är superjobbigt.

För 100 e gången i mitt liv så säger jag att jag kommer att lägga ner detta nu, men alltid när jag sagt det så dyker han upp på ett eller annat sätt igen. Men jag hoppas det inte blir så den här gången.

Jag har så ont i magen också...

vill börja gymma. Men vet inte hur jag ska kunna lägga undan 300 kronor varje månad.

Sedan måste jag säga nej till alla trevliga människor med deras hästar.

Tyvärr kan jag inte köpa allla, önskar jag vore rik.

Skulle blivit grymt trevliga dressyr/ allroundhästar till det stallet som jag alltid drömt om att få driva som itne finns här uppe.

Seda undrar jag om jag har valt rätt, klart jag har, men det finns alltid en tvekan inom mig själv inom allt jag gör..

Måste va någon inre stress som finns hos mig, eller prestationsångest eller något.

Fast det är väl eg. inte så konstigt.

Eg. borde det väl räcka med att jag älskar hästen.

Alla mina undanträngda känslor jag har haft länge inom mig nu har börjat bubbla upp , igår e.m kände jag både glädje, sorg, hat, oroligheter, ångest, lycka å så.

Känns jätteskumt och jobbigt att få sådana känslor, att gråta. Men jag tillät mig faktiskt att släppa ut lite tårar.

Kändes skönt efter en stund.

Men jag hatar att gråta, får alltid ont i huvudet och mår illa efteråt, men det här var mer bara tårar.

Så skönt.

Tror att gymmet skulle passa mig två dagar i veckan.

Få ur all ångestladdadenergi, för jag mådde mycket bättre när jag gick på gym.

Synd att man inte kan få bidrag till det, fast det är konstigt, när man är sjukskriven borde man kunna få det, för hälsans skull menar jag, så man kommer åter till arbete.

Var bara en tanke,

Solen skiner idag. SEr härligt ut. Borde ta mig ut. Få se om jag kommer ut på en prommis. Kansk ska gå till mamma och hämta vovven deras och åka ut och gå en liten sväng i skogen mot em.

Misstänker att pappa snart går med han en sväng nu.

Hur mår jag idag då?

Ja jag vet inte själv.

Magont.

Sedan vikten då.

Är jag ledsen eller glad? jag vet inte, känns som jag är båda samtidigt.

Jag har ett leende på läpparna men i magen och ögonen är det något som inte stämmer.

Vet inte vad.

TA PÅ ER SOLBRILLORNA OCH GÅ UT EN PROMENAD IDAG!

Härligt höstväder.