Provat gymkortet idag och det fungerade..

Jag gjorde inte så mycket där idag.

jag gick på löpbandet i 10 minuter.

Sedan slog jag på en säck i ca 10 minuter

gjorde lite hantellyft.. 10 minuter

situps 5 minuter kanske

å sen en övning som jag inte  vet vad det heter i 10 minuter.

och en annan övning för axlar i 10 minuter.. vet itne vad det heter heller.

måste lära mig maskinerna och vad dem tränar för något..

Var skönt att träna var där mellan 13-14... var en person där när jag kom men hon gick ca 10 minuter senare..

så jag var ensam...

Men när klockan närmade sig 14 fick jag panik då började det rulla in lite personer.

vet inte varför jag blir stressad och nervös.

Är nog lite rädd för att dem ska titta och anmärka på vilken dålig träning jag gör eller något, att se ner på mig, för att jag är så r und och otränad.

Fast.... egentligen vet jag att det inte är så.. men det är dags nu för min sociala träning.. därför är det bra att jag fixat gymkortet också... att träna... tror jag känner så här för att jag har alltid haft svårt att göra saker med människor jag inte känner , kanske sitter det i sedan mobbingen,, eller jag vet att det är så---- men när tusan ska det släppa..

tror det e nda sättet är att ta tjuren vid hornen och utsätta mig succesivt för det jobbiga... borde ju komma över det då...

blir bra med lite gruppträningar och gymmet  ska jag försöka vara när det är så lite folk som möjligt... ingen aning villka tider det är men det ser man väl och lär sig eftersom.

I morgon ska jag och en kompis prova zumba moves.. 45 minuter... spännande.. förra gången hade det tydligen varit 20 pers där... undrar hur många det blir nu ...

hoppas inte allt för många..=)

men men .. det löser sig...

nu ska jag se om jag hittar något att fika.. funderar på nudlar.. är inte hungirg egentligen men borde nog få i mig något...

Sedan blir det en ridtur.. ska försöka vara ute mellan 40- 50 minuter..

vi hörs...

sköt om er...

jag uppdaterade min träningsblogg...

Men det har inte hänt så mycket har inte kommit igång på riktigt ännu.

det står stilla.

vääääääldigt stilla...

men tror jag har hittat min motivation nu.

hoppas den håller i sig... nu på måndag ( imorgon) den 9 november 2009... ska jag börja träna 2-3 ggr i veckan olika pass med min kompis.

Jag ska gymma 1-2 ggr i veckan själv.

Jag ska rida 4 dagar i veckan ungefär..

Ska köra lite intensivt några månader.. men självklart lugnt .. och sedan öka på intensiviteten.

För er som är intresserade kommer här en kort sammanfattning av veckorna som gått.

v40

Måndag: vikt 83.4

2000 steg

tisdag : 7467 steg VIKT 84.0

onsdag : 2000 steg VIKT 84.3

torsdag: 4500 84.7 I VIKT

fredag 10963 VIKT 84.0

lördag?

söndag?

ANTAL STEG TOTALT: 26930 STEG

KM: 18,31

v41

MÅNDAG? VIKT 84.4

TISDAG 9250 VIKT 84.6

ONSDAG11300 VIKT 85.0

TORSDAG 9250 VIKT 84.8

FREDAG:?VIKT 84.2

LÖRDAG:9250 VIKT 85.1

SÖNDAG: 9700 VIKT 84.6

TOTALT ANTAL STEG: 48700

KM: 33,12

v42

MÅNDAG: ? VIKT 86

TISDAG: 11582+750 VIKT 84.4

ONSDAG: 5154 VIKT 84.3

TORSDAG: 7401

FREDAG: ?? CA 600 BARA I STALLET VIKT 84.1

LÖRDAG: 6250 84.2

SÖNDAG: ?

TOTALT STEG: 42388 STEG

KM, 28,2

v43

MÅNDAG: 10350 VIKT 84.4

TISDAG: 5777 STEG VIKT 84.1

ONSDAG: 7500 VIKT 84.4

TORSDAG: 12493 VIKT 83.6

FREDAG: 3379VIKT 84.1

LÖRDAG:  5838 STEG VIKT 85.0

SÖNDAG: 625VIKT 84.3

TOTALT:

35460 STEG

24,11 KM

v44

MÅNDAG:  5550 ST EG

TISDAG: 6940 VIKT 84.1

ONSDAG: 7500 STEG VIKT 84.3

TORSDAG 6250 STEG

FREDAG: ? VIKT 84.7

LÖRDAG: 1983 VIKT: 85.1

SÖNDAG: 5824+3050

TOTALT: 41165 STEG

KM: 27,99

v45

MÅNDAG: 1273 VIKT 84.2

TISDAG: 8939 VIKT: 83.9

ONSDAG: 9900 VIKT 84.1

TORSDAG: ?

FREDAG: 5549 VIKT: 85.0

LÖRDAG?  83.9

SÖNDAG?  VIKT 84.4

TOTALT STEG: 25661

KM: 17,45 KM

Hej!

ska väl uppdatera mig lite. som ni ser verkar jag bara vara inne någon gång i månaden.

Har tappat motivationen att skriva här, Kanske för att jag aldrig får några kommentarer.

Det är jättetrist.

Hur som helst, Folket kom den där lördagen.. fast ..jag brast. för allt var så struligt.. och sen kom dem å sen skulle dem in till byhålan.

Jag pratade om hur jag kände mig, och dem hur dem kände sig och sen trodde jag att allt var löst.

Jag grät grät och grät och var så elak.

Ett tag kändes det som jag ville klappa till tjejerna. Dem förstår ju ingenting.

tog det på mejl fram och åter sen. Det är en alldeles för lång historia att berätta här.

Men kortfattat kan jag säga så här att det är missuppfattningar hela tiden,

Jag har pratat klart om allt.

Ville dem ses igen så ville jag göra det denna helg eller nästa inte efter jul när dem kan. Vill inte ha något i magen.

Eller så tyckte jag det bästa var att stryka ett st reck över allt och gå vidare eftersom vi kommer inte någonstans vi kan hålla på i oändlighet. Men de lyssnar inte. De vill ha sista ordet.

Den andra tjejen vill inte prata med mig först om längre än 2 veckor, vet inte vad jag gjort mer än att jag skrek på henne och att jag sagt till dem båda att jag vill säga upp kontakten. Hon kan ju ringa som en vuxen människa. Hon är tom 2 år äldre än mig.

Ultimatumet jag ställde var inte tillräckligt..

så jag beslöt mig för att säga upp kontakten , raderade deras telefonnr i telefonboken. Tog bort dem från msn. Och anledningen var just detta att jag orkari nte att hålla på att tjaffsa som några fjortisar.  Det handlar inte om vem som har rätt och fel utan att acceptera att vi har tolkat allt olika vilket jag har sagt också samt att vi går vidare. Men det går inte. känns som dem vill att jag ska säga att jag gjort fel, men jag har inte gjort något eller några fel.

Säger också upp bekantskapen eftersom vi är för olika, har olika synpunkter och ordet respekt och vänskap har olika innebörd hos oss.. Det kan man ha , inget fel med det, men det är för stor kontrast. Dessutom känner jag dem inte, har aldrig fått chansen att lära känna dem p ga av att det ska drickas jämt när vi ses och det är tydligen också mitt fel.

Hur som helst så har jag inte varit så glad på länge.

Har inte någon ångest länge,

inte ont i magen

slippa fundera på vad man ska säga och så för att det inte ska bli ovänskap och tjaffs. Man har ju inte fått sagt sina åsikter heller utan att man fått något på sig, har man varit tyst har det varit fel, allt man gör eller säger har liksom varit fel.

Jagå ngar inte att jag sagt upp kontakten. Inte alls.

Istället ska jag och en annan kompis jag lagt åt sidan unde året bara för deras skull börja umgås, först och främst genom olika former av träning , då får man   chans att lära känna henne igen. Chans att prata med varandra lite före och efter träning genom att vi har så lite tid ändå. Känns helt underbart.

En annan kompis jag inte pratat med på över ett år hade flyttat till sveg... lite synd.. annars hade jag tänkt börja träffa henne mer igen. Men är sååå glad för hennes skull. Hon har startat ett helt nytt liv. Spännande

Den tredje jag inte hört av mig under året till och som jag gruvade mig för att ringa men skickade sms till istället var en kompis som jag hade när jag bodde med exet.. trevlig tjej.. sååå trevlig.. var rädd att hon bytt nummer ellerså eller att hon inte skulle svara, men hon svarade... hon sa att hon hade mycket henom sitt jobb och sina studier men vi ska planera in en fika.. helt underbart... !!!! Jag som gruvat mig i onödan.

Får mycket beröm för hästen och jag är så glad och lycklig över honom.

Jag får lite ångest och mår lite dåligt , nästan skuldbelägger mig för att jag känner mer för den här hästen än vad jag gjort för dem andra jag har haft.. Fast jag tyckt om dem andra väldigt väldigt mycket med... och varit kär i dem..

Men denna är så speciell.. eller så är det kanske så att jag har glömt bort hur kärleken var till dem andra , på riktigt , när det var som bäst med dem. 

Ska uppdatera lite träning i nästa blogg inlägg och sedan vet jag inte när jag kjommer in som sagt.

pratar fortfarande mycket med Tim- snällare och mer sympatisk kille finns inte...

Han är helt underbar!

Men jag är inte den enda som tycker det =)

jaja... vi hörs!!

Kjam och sånt t ramz =)

FAST  jag nästan aldrig bloggar numer..

funderar starkt på att lägga ner bloggen när jag sedan har skaffat skrivare så jag kan skriva ut allting.

Eller finns det någon här inne som vill fortsätta läsa min blogg?

Jag får nästan aldrig kommentarer så jag vet inte vad ni tycker om bloggen

så månadens fråga: Ska jag hitta motivationen och skriva mer? eller ska jag stänga ner bloggen?

snälla ... lämna en kommentar alla ni som läser ... får jag tillräckligt många kommentarer kanske jag hittar motivationen att blogga igen.

just ja! skulle ju skriva att jag hade 370 månadsbesökare i oktober..

Dags att slå det! Hjälper ni mig?

Kram från mig!

DIN HEDER- MARTIN SVENSSON

När Viktor efter en kort promenad kommer hem till sin lägenhet, upptäcker han att hans balkongdörr är uppbruten. Men ingenting verkar ha blivit stulet. Det här blir början på en rad besynnerliga händelser som leder till att Viktor kommer i kontakt med Meryem, en palestinsk-kurdisk tjej i tjugoårsåldern, som han har ett vagt minne av att han träffat under en blöt natt på krogen.

Viktor dras mer eller mindre ofrivilligt in i Meryems liv och får både hennes bror och hennes svartsjuke pojkvän efter sig och lär även känna hennes färgstarke farbror Memmet. Snart har det gått så långt att alla tror att Viktor är Meryems nya pojkvän, och Viktor gör tappra försök att ta sig ur vad han uppfattar som en alltmer absurd historia.

Din heder är en berättelse om vad som händer när två kulturer kolliderar med varandra och familjens heder blir en ursäkt för att förtrycka kvinnor så att de inte har något annat val än att fly. Den utspelar sig under en sommar i Stockholm när Viktor försöker få tiden att gå i väntan på att hans son ska komma hem.

Förutom att han blir mer och mer insyltad i allt som har med Meryem och hennes familj att göra får han titt som tätt besök av sin sjukpensionerade granne, som ägnar dagarna åt att leda suspekta studiecirklar i egen regi. Men framför allt handlar Din heder om Meryems kamp för rätten att få bestämma över sitt eget liv.

För att bli betraktad som en självständig individ måste hon bryta med sin familj. Först när familjens heder inte längre stänger henne inne, kan hon skapa sig sin egen heder.

Martin Svensson har tidigare varit framgångsrik popartist, men gav hösten 2007 ut sin debutroman Hej! Mitt namn var Elton Persson

Will Lavender

Blind lydnad är en psykologisk thriller där inget är vad det först verkar vara. Det är en hisnande läsupplevelse om en katt-och-råtta-lek med det mänskliga psyket.

När studenterna på Winchester University börjar en ny kurs får de ett uppdrag som de aldrig trodde de skulle få. De ska hitta en saknad flicka vid namn Polly med hjälp av ledtrådar som professor Williams delar ut. Har inte studenterna lyckats hitta henne efter sex veckor kommer hon att bli mördad. Till att börja med är alla studenter förväntansfulla och tycker att uppgiften är annorlunda och lockande. Men snart börjar mysteriet Polly att ta över tre av studenternas liv. De tre kopplas samman med varandra och med Pollys försvinnande. Gränserna för vad som är verkligt och vad som hör till deras kurs suddas ut. Är fallet Polly kanske inte påhittat? Finns Polly på riktigt? Kommer hon att bli mördad om sex veckor om ingen av dem hittar henne? Och vad är det som händer med studenternas egna liv när de börjar ta sin uppgift på allvar?

OM DET SÅ SKULLE KOSTA MIG LIVET- MARGARETA STURESSON

För ett och ett halvt år sedan skrevs Margaretha Sturesson ut från den psykiatriska klinik där hon hamnat efter att försökt ta sitt liv efter att ha blivit nedbruten av sekten Kingdom Center där hon varit medlem i sexton år. Margaretha och hennes familj hade tidigt engagerat sig i svenska kyrkan men blev nyfikna på Kingdom Center när de såg det sociala arbetet som frikyrkoförsamlingen ägnade sig åt och de kände att de kunde göra nytta. Att tron fick betydelse och blev satt i ett sammanhang.

Rätt snabbt var de fast i församlingens grepp. De bodde i ett hus ägt av församlingen, barnen gick i församlingsskolan och Margaretha var själv anställd där. Att bryta upp var inte lätt och de blev allt mer isolerade. Pastorn i församlingen blev också allt mer frustrerad över de framgångar som han påstod gud lovat dem inte slog in. Han menade på att det fanns demoner i församlingen som måste utdrivas och en av dem som bar på dessa var Margaretha.

Margaretha bröts ner totalt. Hon utsattes för våldsamma demonutdrivningar, församlingsmedlemmarna förbjöds titta på henne och hon fick själv ta på sig hela skulden för att inte församlingen var tillräckligt framgångsrik. Tillslut hamnade hon på psyket efter att ha försökt ta sitt liv.

Om allt detta och vägen tillbaka handlar Margaretha Sturessons bok Om det så skulle kosta mig livet

BETYG FÖR ALLA TRE BÖCKERNA ÄR : EEEEE