I går gick jag och lade mig vid 22 då mamma ringde efter att jag har försökt få tag i henne en längre tid för att jag ville visa hur hästen såg ut på fossingarna.

Så vi åkte upp till stallet vid 22.30 och jag vi sade henne och efter det, då blev jag uppe i varv igen efter att jag hade duschat och tagit på mig pyamasen efter att nattat hästar igår,innan vi åkte till stallet åter igen. Så jag somnade som vanligt inte först vid 1-tiden.

Men jag sov ända fram till strax före 8 då kissarna ville ha uppmärksamhet och mat och en av dem busade som tusan.

Så nästan 7 timmar sov jag totalt idag.

vilade en stund mellan 8och 9.30 men sov inte.. låg bara och slappade och funderade på saker.

Svettades iof.. vaknade svettig, öppnade fönstret minmalt bara för att få in friskluft... vid 9 tiden blev jag jättesnorig och har varit mer eller mindre snorvlig hela dagen.

Men känt mig sådär utvilad.

Vaknade...

Nej jag glömde både frukost och lunch idag, men middag blev en svensk sallad... ja jag vet.. borde gjort något hemma istället men var så hungrig efter träningen och skulle ju inte direkt hem, var ju tvungen att tanka först också och vistas ca 2 timmar i stallet med mockning, blanda hökassar, fylla burkar och hålla i min häst när han skulle skos, visste inte hur han var att sko eftersom vi nyss köpt honom men han var snäll, men lite otålig, när sista skon skulle fixas då kröp det verkligen i kroppen på honom.

Även hovslagaren tyckte att min fyra åring var fin. Han tyckte även att han hade bra hovkvalitet, något sämre fram men inte så farligt , eller nästan ingen skillnad. Hans hovsprickor kommer att bli bra om några skoningar kanske rentav till nästa om vi har tur.

På träningen idag : När jag stod på löpbandet kom en kvinna som var där samma tid som mig igår e.m . Hon frågade om jag stod kvar sedan igår, hela natten, ja sa jag, jag har växt fast, dags att åka hem sa hon åsså skrattade vi. Trevlig kvinna. Kanske man kan knyta lite band där också, bra för min självkänsla.  Gick 4.95 km idag och igår gick jag 4. 91. Trodde jag skulle orka mindre idag eftersom jag vaknade svettig, gick och öppnade ett fönster imorse och sedan när jag skulle upp vid 9.30 så var jag nästäppt.Eller täppt och täppt mest tjock i näsan och väldigt snorvlig.

Tror katterna har gått och blivit förkyld också dem nyser och nyser.

Var till Af för ett utslussningsmöte... KOm fram till att vi skulle ses efter nyår i Januari någon gång och prata om vad jag ska hitta på då. Det var inte så farlig som det lät det där med att prestrera något. Däremot lät det mindre bra att minska från sjukpenning till aktivitetsbidrag med nästan 1000 kronor i månaden. Det innebär att jag går från 4.500 till 3.500 kronor och jag hoppas verkligen att Sociala går med på att fortsätta hjälpa mig med hyran annars blir jag riktigt deppig igen för jag vill må bra , och det gör jag i denna lägenhet, vill inte flytta härifrån. Det är nästa panik jag kan känna lite för.

Men allt ska väl lösa sig får jag hoppas. TÄNK POSITIVT! TÄNK POSITIVT!

Vad kan jag berätta mer, inte så mycket...

Känns nu som jag kan tappa två ok från mina axlar funderingen på ekonomin samt hovarna på hästen. Egentligen tre, vet att jag kommer att hinna färdigt med Rättskunskapen tills på söndag också. Tänkte lämna in alla uppgifter imorgon, har två kvar. Tänkte varken rida eller gymma imorgon. Ska ju bli så kallt.

Mellan 13 och 16 minus grader.

Tyckte det var tillräckligt kallt nu med nästan 9minus. I of blåste det. Men ändå.

Egentligen så behöver man inte bry sig kommer ju att sitta inomhus mesta dels imorgon. Men det som är gruvsamt är att kliva upp klockan 7 på morgonen och släppa ut hästarna och fylla vatten i tunnorna. jag har ju så dåliga vinterkläder. Framförallt skor.  Sedan har jag intaget också . JIPPIE!!!!  ( Tänkt positivt , tänk positivt )

Saknar också någons sällskap, det är lite tråkigt ibland.

Fast får jag inte vara med dem jag riktigt riktigt tycker om så får det vara orkar inte umgås med dem ytliga bekantskaperna just nu, blir bara stressad av det. Vet inte vad man ska säga och så...

Har skrivit julkorten idag tyvärr glömde ajg att posta dem, var sista dagen idag . Men jag får skicka dem som vanligt imorgon och hoppas de hinner fram till jul, Tyvärr får man så sällan julkort nuförtiden. Men man får alltid av släkt och vänner, men jag hoppas att jag kan göra någon glad med julkort.

Ikväll blir det soffläge. Tyvärr tänker jag på HAN! fortfarande min vän.! Ja jag är kär, men inte som förut, känns nästan starkare nu, svårt att förklara, ett starkt vänskapsband. Det kändes så avslappnat och bra sist vi sågs men kanske är det för att Dem där... ja jag kallar dem så, vill inte nämna dem vid namn inte lägger sig i, och gör något större än vad det är, jag kunde för första gången , som första gången vi sågs vara mig själv.

Glöm inte att rösta i frågan jag har =) om ni inte redan har gjort det.

Tack för att ni läser bloggen.

Vore ändå ro ligare om ni gav er till känna så jag vet vilka ni är =)

TA PÅ ER VARMA STRUMPOR, EN VARM TJOCKTRÖJA OCH EN MÖSSA NU, OCH GLÖM INTE REFLEXEN!!!! ( om ni ska ut när det är mörkt)

Somnade vid 2 -tiden inatt och sovit oroligt hela natten.

Känns inte som jag kommit in i någon djupsömn.

Vaknade nu strax före 8- har suttit och bloggat, varit på toaletten och gett kissarna mat, ännu har jag inte velat ätit frukost.

Ska vila nu till 10.  En timme bara och jag måste se till att kliva upp om en timme för jag måste verkligen ändra på mig. Hur trött och grinig jag än må vara och kommer vara ett tag , ett par dagar , eller veckor det vet jag inte, beror väl på hur jag sover.

Idag har jag satt upp några mål jag ska följa och ta tag i:

ska vila en stund till efter jag pluggat färdigt sedan blir det frukost vid 10

Ska försöka göra en lunch vid 13 tiden. Ja jag måste ju förrändra mina matvanor och det är väl dags att börja på en gång. Annars blir det bara uppskjutet och uppskutet och det är lunchen jag har fuskat med mest, samt ättider.

Vid 15 tiden ska jag åka och gymma. Är löpbandet ledigt ska jag köra weightloss programmet, har bestämt mig för att köra det ett tag.. Få se om jag är modig nog att göra lite styrkeövningar också, brukar vara folk där och då blir jag som feg att göra något, har med min självkänsla att göra, men jag måste ta tag i det också, är det folk där, så har jag som mål att prova en eller två maskiner iaf. Och se om jag klarar av det, jag måste ju börja nångång med det också för att komma från den fobin över att det känns som alla stirrar på mig och min övervikt, min svett, och hur alla tycker jag ser ful och konstig ut, och att jag gör fel med maskinerna, vilket jag kanske också gör speciellt när jag är nervös och spänd, för då låser sig min mekanik.

Vet att allt sitter i mitt huvud, och det är det jävligaste, jag vet om det, inte är det någon som bryr sig, alla har ju fullt upp med sitt, alla är nog glad att jag har tagit tag i det med vikten och träningen, vi har ju alla där ett gemensamt intresse precis som med hästen och stallet, och där är ju alla på olika nivå med.

men men....

Däremellan ska jag plugga.

Direkt efter träningen ska jag sticka till stallet medan jag är igång. Blir väl vid 17-tiden åker hem vid 18 tiden ( kan ju fortfarande inte rida med hans barfota hov och eländiga fötter)

Sedan ska jag slänga i mig middag, ja jag ska göra middag. Kanske titta på Biggest looser ( har sökt till den svenska versionen men jag antar att jag väger för lite för att dem vill ha med mig men vi får se, det har ju inte skadat att jag sökt, tror det kan vara en erfarenhet för livet att vara med där) jag blir så motiverad att träna när jag ser det men också avundsjuk, som att de på 3,5 månad har tappat så många kilon.

En av dem har tappat 60 kg sedan han kom dit. Hur gör dem.... ??? Kost och träning verkar vara deras fokus, bort med alla godsaker. Men jag kan också titta på dem ibland och tänka... herregud är jag så där stor, men jag ser också att dem har fått muskler överallt.

 Hellre stor och med muskler tänker jag än stor utan. Så jag tror tyvärr att med min ärftlighet så kommer jag aldrig bli riktigt slimmad.

Men om jag kunde få bort babymagen ( ja det ser ut som jag är i 5e månaden eller nåt) så skulle jag bli så otroligt glad) kanske skulle jag kunna titta mig själv i spegeln igen.

 Nu vill jag inte titta mig i spegeln,mår illa, blir ledsen och besviken över mig själv oavset jag försöker tänka positivt eller inte, jag vill inte heller gå ut, fast jag egentligen vill.  Folk stirrar ju och tycker jag är ful.

Vilken kille vill ha en tjej som ser sorgen i ögonen och är stor? Ingen vad jag vet. . .

Just nu ligger jag iaf på en vikt mellan 82 och 83kg det är ju positivt. Inte på 85 eller 84 eller 86. Men jag var nere på 80 ännu förra veckan och sedan gick jag upp igen... åker som en jojjo.

Hur f-n ska jag kunna gå ner 20kg? eller 17cm runt magen?

Det står liksom stilla.

20 kg det låter inte mycket och borde vara så enkelt... 

men jag vet inte vart felet sitter.

Kanske regelbunden sömnrytm och regelbunden kost.

Kanske ta i lite mer när jag motionerar , det är det enda jag kan tänka mig.

Hur gör dem i biggest looser som tappar mellan 1,5-2,5 kg i veckan som ligger runt min vikt?

Ne.... nu ska jag vila en stund... fram till 10 sedan blir det frukost..

Hur jag har sovit?

Kanske ska jag blogga in lite hur jag sover för att motivera mig, ni håller ju kollen så jag måste ju se till att försöka förändra mig, vill ju vara en förebild och visa människor med liknande problem som mig att allt går med lite vilja, fast det är motigt i bland... så jag gör en egen rubrik fr om idag. där jag skriver hu jag so ver på dagarna och nätterna, ja oftast sover jag på dagarna eftersom jag har svårt och sova på nätterna och det är så tröttsamt, och hjälper till att förstärka spänningar och oro skulle jag tro samt depressionen som jag vill bli av med.

Men f rom idag ska jag försöka förändra mig, Jag vill inte sova bort dagarna... Har jag aldrig velat genom min resa upp och ner i depressionen.

Men det positiva är att jag mår mycket bättre när jag har varit i gymmet, eller i stallet iaf för en stund, men det svåra är att sova.

Tack alla som orkar läsa min blogg...

lämna gärna ett avtryck det skulle glädja mig.

Kram!

En forskare (John Cusack) öppnar en portal till ett parallellt universum och får kontakt med sin dubbelgångare i ett försök att stoppa jordens undergång som förutspåtts av Mayaindianerna.

2012 är enligt sägnen det år då jorden kommer drabbas av upprepade naturkatastrofer i form av vulkanutbrott, orkaner och smältande glaciärer.

En actionfilm från Roland Emmerich som tidigare gett oss filmer såsom, ”Day after Tomorrow”, ”Independence Day”, ”Stargate”, ”Godzilla” och nu senast ”10,000 BC”.

BETYG: EEE

Har idag varit och pratat om viktnedgång.

Om det var positivt vet jag inte..

Men vi kom fram till att jag är större än vad jag trodde och det var en besvikelse, att jag måste ner mer än vad jag trodde, och att jag har exakt samma blodtryck som min pappa, trots att jag rör på mig en hel del och äter bättre, tyvärr kan det vara så att det beror på en ärftlighet.

Den enda jag kan göra just nu är att försöka ta i lite mer i motionerandet och försöka äta på bestämda tider och det är svårt och det kommer att ta ett tag innan jag får in det på rutin, jag som inte gillar superrutiner. Men som sagt. det måste göras.

Sedan är det också så att när som tex jag är så stressad, inte kan koppla av och sover oregelbundet, vissa dagar sover jag hur mycket som heslt för att jag itne orkar med och vissa dagar är jag jättepigg, vissa dagar kan jag inte sova för det bara snurrar saker i huvudet.

Så kan det vara så att den stressen ajg har gör att man har svårt att gå ner i vikt eller så går man upp i vikt och tyvärr är det så ortättvisst att jag går upp istället för ner som andra kanske gör när dem stressar.

Så det är bara att konstatera att genom stressen, och den dåliga sömen och kosttiderna så kanske det är så att jag inte går ner nu oavsett om jag motionerar mer nu som jag gör.

Jag ska prova så ska vi ses i slutet av januari och se hur det blir...

I övrigt så träffade jag min bästa killkompis i lördags.. jag hade skickat sms till honom på fredagen och frågade om han ville kolla på film på fredagen eller lördagen, varför vet jag inte för jag vet att han inte bruka höra av sig. Så jag glömde bort att jag hört av mig så på lördag kväll ringde han. Så efter mormors goda smörgåstårta och goda fika. Och årets första julmust =) åkte jag till honom och hälsade på hans söta  valp. Och honom såklart.

Det luktade så gott om valpen, gillar valplukten. MMMMM det är så underbar... och så gott det luktar och sååå sööööt ,,,, den har sådan jämn och fin teckning på kroppen och den var så valpig som man har glömt bort valparna är och sedan bara falla ner i djupsömn= ) och när han höll om valpen fick jag sådana moderskänslor, dem var så söööta och man har svårt att se honom som en sådan ödmuk person, han ser sån inte ut, stor och muskelknippe med tatueringar och örhängen.... men han är verkligen snäll... och varm.. det har jag alltid tyckt, men när jag fick se den där ödmukheten mellan honom och valpen blev jag tårögd.. Har liksom inte rikigt förstått det på riktigt att han är sådan. Vilken kille!!!

Vi såg 2012

den filmen var faktiskt bra... Riktigt bra effekter tycker jag. Även om man kände på sig vad som skulle hända. Men jag rekomenderar att ni ser den.

Igår sov jag hela dagen kom inte upp ur sängen, likaså idag.

Vet inte vad som händer, varför är jag så här då och då att jag inte kommer upp.

Det är ju inget fel på mig ... alla ämnen i kroppen är som dem ska...

Kanske är det stressen och det jag har inom mig som måste bubbla bort.

Måste komma på något att få ner min spändhet som jag har.. jag är spänd dygnet runt.. frågan är om jag är rikgtigt avslappnad när jag sover eller om jag är på helspänn eftersom jag hela tiden vaknar flera gånger om natten.

eller har svårt att somna...

Ligger efter med pluggningen det är stressmoment, ett annat är att jag blir utförsäkrad efter nyår och inte ved vad som händer med ekonomi och sysselsättning fast det får jag veta på onsdag så den bördan har lättat lite, sedan har vi haft en hovslagare som har skutit upp skoningen gång på gång under flera veckors tid.. jag ringde för fyra veckor sedan första gången ,det är inte jag som blir lidande utan hästen och det mår jag dåligt för. Men frhoppningsvis kommer han på onsdag nudå... Sedan är det den dåliga ekonomin och framförallt vikten och min självkänsla... Undrar om det är stressmoment som påverkar mitt mående, sedan vill jag ju hinna njuta av träningen ( vilket jag gör både gymmässigt och ridmässigt) sedan har jag städningen hemma, har ingen julstämning alls här hemme, bara lite i köket och vardagsrummet så stökigt och skititg jag har nu har jag aldrig haft. Men jag hinner inte med mig. Jag hoppas alla stresskomponenter släpper om det nu är stressmomenten. Sedan är det tankar om ensamheten som kommer ibland, men det största är mitt viktproblem. Resten vet jag att jag fixar. Men vikten är ett stort orosmål över mig vikt och ekonomin.

Vet inte vad jag ska skriva mer...

vi hörs!

En kort stund funderade pojken på att vända om , gå tillbaka över ängen och klättra över muren igen. Han hade ingen klocka och exakta tider betydde ingenting för honom, men himlen ovanför hans huvud var mörkgrå nu och luften omkring honom hade kallnat ännu mer. Han visste att dagen började ta slut och att natten snart skulle komma.

Han skulle bara gå en liten bit till över den mjuka marken. Han visste ju var han var; stugan där hans mormor låg och sov fanns bakom honom, även om han inte längre kunde se den. Han fortsatte framåt över den platta marken, fram mot den suddiga väggen av dimma som gick att se men inte att fånga; som på ett magiskt sätt hela tiden förflyttade sig en bit bortåt, som om den lekte med honom.

Pojken stannade. Han höll andan.

Allt var tyst och ingenting rörde sig, men plötsligt hade pojken fått en känsla av att han inte var ensam.

Hade han hört ljud i dimman?

En dimmig sensommardag i början av sjuttiotalet på norra Öland försvinner en liten pojke utan några som helst spår. I dagar letar familjen, polisen och frivilliga efter honom. Tjugo år senare får pojkens mor Julia ett oväntat telefonsamtal från sin far, den åldrige sjökaptenen Gerlof Davidsson. Han ber henne komma till Öland för att hjälpa honom med efterforskningar kring dottersonens försvinnande.

Julia återvänder till sin barndomsö och tillsammans börjar de söka i det förflutna. Först nu får hon höra talas om en mytomspunnen ölänning, Nils Kant, som en gång satte skräck i en hel bygd. Han är död och begraven sedan länge, långt innan Julias pojke försvann. Ändå sägs han ibland vandra på det öländska alvaret i skymningen. I skumtimmen.

Skumtimmen är en säregen debut som dröjer sig kvar hos läsaren långt efter bokens sista sida. Det är en berättelse om sorg och oändlig saknad och en historia där skuggorna från det förflutna sveper in i nutiden - från Ölands karga natur och befolkning, bakåt till andra världskriget, bort till Karibiska havets hamnar och tillbaka igen.

BETYG EEE

Idag känner jag mig ovanligt pigg för första gången på länge.

Jag har varit på gymmet imorse och efter det blev jag piggare, måste jag göra om =) Var precis som jag vaknar till liv med hela kroppen och sinnet, fast man startade seg. Var där mellan 7 och halv 9... Känner mig riktigt duktig faktiskt..

Löpte i aerobic programmet ( weightloss) eller löpte jag gick, kände av knäet. i lagomt tempo. 30 minuter.. rätt svettigt... sedan gjorde jag lite allsidig lättare träningspass i mage, rygg armar och lite ben. Vill inte har för stor träningsvärk i benen imorgon e.m när jag tränar för Åsa. Men vi får se på söndag om jag koncentrerar mig på det då.

Sedan har jag suttit och pluggat lite också och ätit frukost....

För er vanliga människor med jobb och så är detta nog inte så märkvärdigt,

men för mig som har en lättare depression och är studerande ( fram till nyår) . Är det en sensation att ta mig upp ur sängen tidigt på morgonen.

Känns skönt med en start på förändring igen.. Och hoppas det kan hålla i sig nu. Ett bra tag framöver igen.

Kanske har det hjälpt att jag sovit ut såååå överdrivet mycket denna vecka...

Igår låg jag och surade och var trött. Sov av och till hela dagen och halva kvällen.  Var precis som jag behövde det. Är skitsugen att åka och gymma igen klockan två men ska nog låta bli. ( men han är ju säkert där, den vackra) =) men struntsamma... hoppas jag får se honom till veckan.

Vad är väl en bal på slottet liksom.

Har också tagit sååååå långa sovmorgnar denna vecka... nästan halva dagarna.. Men kanske var det de som behövde för att energin ska komma tillbaka...

Det enda jag ska göra nu ära tt vila på frukosten.

Läsa lite... och sova lite... men bara en eller två timmar, sen ska jag ut oc h rida en sväng,,, städa behövs också... orkar nog ta tag i det nu.

Hej hopp!!!