såg när jag läste igenom mitt blogginlägg igår att jag har döpt om Zimba moves till Zumba moves... haha... tryckfelsnisse.. u och i ligger bredvid varandra och jag brukar ibland trycka på fel tangent...

Så om en timme ca är det dags.. att prova..

i övrigt ha jag haft lite panikångest idag över grejjer som jag börjar oroa mig för.

Det är lite för privat så jag vill inte prata om det.

men hur som helst har jag inte haft sådan panik sedan kanske ungefär 2 år sedan..

brukar bliså när det är mycket och speciell viktiga problemlösningar som är svår att lösa upp i tid.. då komme stressen och paniken.

det blir som att jag är trött,,, och benen rör sig inte framåt.. spänner mig i alla kroppsdelar, det konstiga är att benen känns så tunga... och jag får ont i låren lixom.

gruvar mig för träningen.. hur alla andra är, vad dem tycker och tänker om tjocka mig.

Måste försöka stänga av mig när jag ä där och gå in i mig själv bara..

som jag gör när jag rider, men den saken kan jag och då är jag itne lika nervös och orolig.

det här är lite främmande för mig....

men den jobbigaste biten är inte själva träningen utan den sociala biten.

Jag beslutade mig för att gå även om allt känns jobbigt... måste utmana mig själv.. gå över trappsteget.. mår jag illa och får jättepanik är det ju egentligen bara att gå därifrån, fast det steget kommer jag också att ha svårt att  ta om de sklle bli så för då funderar jag på vad jag ska säga om någon frågar varför jag gick och om vad de tänker och tycker o mig.. vill inte att dem ska se ner på mig.

fast egentligen gör nog itne någon det heller.. men det är det här problemet jag tampas med hela tiden.. varje dag mereller mindre.. när ska det gå över?

hinner inte skriva mer nu...

men vi hörs!

Hej!

ska väl uppdatera mig lite. som ni ser verkar jag bara vara inne någon gång i månaden.

Har tappat motivationen att skriva här, Kanske för att jag aldrig får några kommentarer.

Det är jättetrist.

Hur som helst, Folket kom den där lördagen.. fast ..jag brast. för allt var så struligt.. och sen kom dem å sen skulle dem in till byhålan.

Jag pratade om hur jag kände mig, och dem hur dem kände sig och sen trodde jag att allt var löst.

Jag grät grät och grät och var så elak.

Ett tag kändes det som jag ville klappa till tjejerna. Dem förstår ju ingenting.

tog det på mejl fram och åter sen. Det är en alldeles för lång historia att berätta här.

Men kortfattat kan jag säga så här att det är missuppfattningar hela tiden,

Jag har pratat klart om allt.

Ville dem ses igen så ville jag göra det denna helg eller nästa inte efter jul när dem kan. Vill inte ha något i magen.

Eller så tyckte jag det bästa var att stryka ett st reck över allt och gå vidare eftersom vi kommer inte någonstans vi kan hålla på i oändlighet. Men de lyssnar inte. De vill ha sista ordet.

Den andra tjejen vill inte prata med mig först om längre än 2 veckor, vet inte vad jag gjort mer än att jag skrek på henne och att jag sagt till dem båda att jag vill säga upp kontakten. Hon kan ju ringa som en vuxen människa. Hon är tom 2 år äldre än mig.

Ultimatumet jag ställde var inte tillräckligt..

så jag beslöt mig för att säga upp kontakten , raderade deras telefonnr i telefonboken. Tog bort dem från msn. Och anledningen var just detta att jag orkari nte att hålla på att tjaffsa som några fjortisar.  Det handlar inte om vem som har rätt och fel utan att acceptera att vi har tolkat allt olika vilket jag har sagt också samt att vi går vidare. Men det går inte. känns som dem vill att jag ska säga att jag gjort fel, men jag har inte gjort något eller några fel.

Säger också upp bekantskapen eftersom vi är för olika, har olika synpunkter och ordet respekt och vänskap har olika innebörd hos oss.. Det kan man ha , inget fel med det, men det är för stor kontrast. Dessutom känner jag dem inte, har aldrig fått chansen att lära känna dem p ga av att det ska drickas jämt när vi ses och det är tydligen också mitt fel.

Hur som helst så har jag inte varit så glad på länge.

Har inte någon ångest länge,

inte ont i magen

slippa fundera på vad man ska säga och så för att det inte ska bli ovänskap och tjaffs. Man har ju inte fått sagt sina åsikter heller utan att man fått något på sig, har man varit tyst har det varit fel, allt man gör eller säger har liksom varit fel.

Jagå ngar inte att jag sagt upp kontakten. Inte alls.

Istället ska jag och en annan kompis jag lagt åt sidan unde året bara för deras skull börja umgås, först och främst genom olika former av träning , då får man   chans att lära känna henne igen. Chans att prata med varandra lite före och efter träning genom att vi har så lite tid ändå. Känns helt underbart.

En annan kompis jag inte pratat med på över ett år hade flyttat till sveg... lite synd.. annars hade jag tänkt börja träffa henne mer igen. Men är sååå glad för hennes skull. Hon har startat ett helt nytt liv. Spännande

Den tredje jag inte hört av mig under året till och som jag gruvade mig för att ringa men skickade sms till istället var en kompis som jag hade när jag bodde med exet.. trevlig tjej.. sååå trevlig.. var rädd att hon bytt nummer ellerså eller att hon inte skulle svara, men hon svarade... hon sa att hon hade mycket henom sitt jobb och sina studier men vi ska planera in en fika.. helt underbart... !!!! Jag som gruvat mig i onödan.

Får mycket beröm för hästen och jag är så glad och lycklig över honom.

Jag får lite ångest och mår lite dåligt , nästan skuldbelägger mig för att jag känner mer för den här hästen än vad jag gjort för dem andra jag har haft.. Fast jag tyckt om dem andra väldigt väldigt mycket med... och varit kär i dem..

Men denna är så speciell.. eller så är det kanske så att jag har glömt bort hur kärleken var till dem andra , på riktigt , när det var som bäst med dem. 

Ska uppdatera lite träning i nästa blogg inlägg och sedan vet jag inte när jag kjommer in som sagt.

pratar fortfarande mycket med Tim- snällare och mer sympatisk kille finns inte...

Han är helt underbar!

Men jag är inte den enda som tycker det =)

jaja... vi hörs!!

Kjam och sånt t ramz =)

Ja, nu är den igång serien Mammas pojkar på tv4.

Jag må tycka att serien är lite töntig, fast det kan ju vara att det känns för stulet från den amerikanska serien.

Jag gillar inte tjejerna så bra heller, men det kan ju vara tvs framställning av dem för att det ska bli tv, liksom.

Hur som helst så är min kompis Tim med där.

Jag är fruktansvärt avundsjuk nästan svartsjuk på honom.

Jag vill ju ha honom, ingen ska få ta min Tim. =) .

Nä riktigt så är det inte, klart jag glädjs med honom om han hittar någon där, villket jag tror att det finns stora chanser att han gör.

Han har blivit så nertonad i allt han gör nu för mig, förut var han mer flirtig, nu säger han knappt ett ord via mejl, vet inte vad det är, jag längtar tills jag får tid att köpa en laddare till mobilen så jag kan ringa honom. Det är kanske det han också vill, fast å andra sidan så har han väl inte så mycket tid att prata heller.

Det är mycket sekretess i huset och han får inte säga något om vad som händer i förväg, och det kan jag förstå men det är ändå så man är såååå nyfiken.

Hur som helst hoppas jag på att han finner den stora kärleken där inne trots att jag är " kär" i honom. Men det är bara att inse, han är för bra för att vara sann för mig också, kanske lite ung med , det är bara att glädjas åt att jag har en väldigt framgångsrik, fin och underbar vän. Trots att han bor så långt borta.

Utseendet är inte allt, det är hans insida som räknas och den är helt otrolig.

Jag säger bara LYCKA TILL!!

Nästa grejj jag vill berätta om är att det går jättebra med hästen, nu verkar han inte käka täcken iaf i boxen.

Har ströat med hö och satt upp en snutthanduk där inne så han har något att pillra med, den rastlösa herrn.

Vi ska se om det går att få tag på lite halm någonstans att ströa bara ovanför spånet så han har något att noppa på, tänker inte bädda med halm, det tror ajg kommer bli alldeles för dyrt och komplicerat.

Han är så snäll att rida, men är ganska klumpig, slår i huvudet i saker o så. Men det hör väl ungdomen till, han är ju bara fyra +.

Annars så har jag blandade känslor inom mig och det är jättejobbigt.

Jag är både glad och olycklig på samma gång att Tim ska hitta en tjej, men glad för att han är min vän.

Jag är arg och ledsen för hur en del behandlar mig, har fortf, inte fått några svar på hur det blir på lördag, måste offra några sms pengar nu på morgonen igen och skicka. Eller så lägger jag ner, jag har ju frågat vad dem gör mina vänner på fredag eller lördag, en del på lördag men ingen har svarat, det måste ju vara av rent ointresse.

Jag är glad för att jag har en häst igen, det är lycka det.

men lite nere för att jag känner mig så ensam emellanåt fast det är skönt att vara det med.

Jag är också lite nere för att jag inte har råd att gymma, skulle nog tro att jag skulle må bättre då. Att få träffa en kompis två dagar i veckan iaf. Annars så tänker ju alla på sitt hela tiden, jag orkar inte ge hela tiden, vill att a ndra ska tänka lite på mig också, jag menar , det är jag som är mest bunden av mina vänner. Men de känns så egoistiska ibland.

Sedan har jag två trevliga kamrater på msn också. Två killar, det tragiska är, att jag vill ha tjejkompisar men vart söker man efter dem på internet. Jag har gjort några försök att hitta någon som är på min våglängd och gillar att göra andra saker än bara supa och festa.  Men det verkar helt omöjligt. Allt verkar bara handla om sex, inte allt men mycket, vet någon om någon seriös vänskapssida så hör gärna av er. Det känns som jag vill uppdatera min vänskapskrets utanför hästlivet.

Vet inte vad jag ska skriva mer, har läst två böcker.

Kommer en handling om dem i nästa inlägg.

Ha det gott.

Lämna gärna en kommentar.

Nu e jag hemma från Skåne resan.

Resan gick bra men man är lite trött i kroppen, samt att jag är mindre/ lättare förkyld.

Det blåste riktig storm där nere med riktigt starkt regn, riktigt obehagligt men familerna var såååå trevliga, kändes så bra. Man var så välkommen där.

sov över hos uppfödaren.

När vi åkte hem blåste det också rätt kraftigt, men igår var det i princip finväder den störtsta delen av resan med lites blåst på vissa ställen. Det var ju skönt iaf.

Hästen var snäll hela vägen hem. Trots att vi stannade i Örebro en natt för att vila.

Det är ju bara 93 mil enkel resa... =)

Känns jättebra att han är hemma nu.

Red honom första gången idag ute, i mörker till och med, men han var snäll.

Träningen har ju gått åt skogen totalt.

och inte fråga om kosten.

men jag tänkte att jag skulle försöka att skärpa till mig på den fronten.

gått upp i vikt har jag gjrot också. jag har sådan ångest.

men men.. vi får se om jag har råd och tid att börja träna med min kompis...

har råd med själva träningen men sedan så är det ju bensinen.

vet inte vad jag ska göra.

Har tagit blodprov också.. jag som är livrädd för att bli stucken.

Först stack hon i armvecken kom inget blod

SEdan stack hon i handen kom inget blod.

Sedan bytte hon med en annan syster. Och hon stack i armveckrt igen och då kom det blod och det  gick fort...Hann knappt märka något.

Få se nu om några veckor om man är allergisk mot något.. För något måste det vara...

eftersom jag har mer eller mindre nässelutslag i pannan hela tiden.. så irriterande.

Vet inte vad jag ska skriva är lite trött bara..

ska hoppa in och ta en varmdusch nu...

KLÄ ER VARMT!

Nu  denna vecka har jag som sagt blivit noggrannare med att skriva ner vad jag gör.

Jag har mjukstartat och kommer nog att göra det innan jag satsar lite hårdare igen.

Snart när jag fått in en rutin på allt skrivande så kommer jag även att börja räkna kalorierna.

Och jag har bestämt mig för att jag struntar i att komma ner på 0 igen för det blir så krångligt och inte rättvisande.

Därför kommer jag föra in ett liknande system igen.

Eller något annat.

Vi får se.

Ni som inte följt med hänge inte med vad jag menar. Men det spelar inte så stor roll.

Jag skriver mest för min egen skull.

Hur som helst...

Jag åker till skåne i helgen och hämtar hem hästen!

Jag lääääängtar!

Och med hästen får man ju automatiskt lite träning och jag hoppas verkligen att min kompis kollar priserna på gymmet .. vore ju bra att försöka hinna träna där 2- 3 dagar i veckan iaf nu när det är vinter och höst så man kommer iväg och träna andra delar som man inte gör när man rider.

Jag måse ju gå ner i vikt för hälsans skull och för mitt självförtroende och självkänsla.

Har eg. inte råd. men jag har sagt så här. Jag får dra in på läsken.

Bara där sparar jag in några hundra lappar. och 330 kronor i månaden är eg inte mycket.

Men när man har häst och är studerande är det massor med pengar.

 Får dra in på något annat också.

Tror det kan va värt det.

Glöm inte att titta på Mammas pojkar på tv4 den 8 oktober.

Jag hade inte tänkt se på det, gillar inte sådana där serier eg. MEN!!!

min kompis är med där. 

Riktigt snygga grabbar!!

 och jag blir så otroligt avundsjuk på tjejerna som får umgås med honom sådär!!!

Vem det är? det får du skriva och fråga om, om du är nyfiken.

Jag vet bara att han är världens snällaste!!!

Men.... vi har aldrg träffats.... bara varit vänner via datorn rätt länge. Har aldrig blivit av att vi setts.

Inte konstigt egentligen. Vi bor så fruktansvärt långt ifrån varandra.

Men kika gärna...

8 oktober kl 20- Mammas pojkar- Tv 4

Hör av er sen och berätta vilken du tycker är snyggast!

kram på er

Blev ingen promenad igår med "han".

Tror min energi på att vänta på honom har gått ur nu.

Den tar mer och mer slut och jag blir lika besviken varje gång trots att jag inte har några förhoppningar. Men han sa ju att vi kunde ta en promenad i helgen, och kan han inte så får han väl banne mig säga det.

Så därför tog jag och dejtade en annan kille jag har har haft kontakt med länge igår kväll.

Har velat dejtat honom länge men han har fått stå på sidan eftersom jag gillar den här andra killen.

Det var mysigt och trevligt.

Fin och artig kille.

Jag fick bara en tanke i huvudet om "han" - att jag bara duger när ingen annanfinns att ta till. Bara en känsla.

Men som sagt, kan vara en felaktig känsla.

Jag menar, om jag skrev på  msn att jag ringer efter 20 så kan man väl inte skita i att svara.

Jag menar jag var ju på väg från mina kompisar som haft förfest, man vill ju inte sitta och vänta på om att han svarar eller inte, blir det promenad eller någon film eller inte. Det vr ju bara det jagville veta.

Varför kan han inte bara säga nej?

Varför kan han inte skicka ett sms?

Eller  svara på msn om han nu var där, kanske var upptagen då,  eller varför inte bara slå en pling.

Det är alltid så att när jag tar kommandot, då är det bara nja, kanske ellerså.

Men inte annars. Kanske är inbillning men det är superjobbigt.

För 100 e gången i mitt liv så säger jag att jag kommer att lägga ner detta nu, men alltid när jag sagt det så dyker han upp på ett eller annat sätt igen. Men jag hoppas det inte blir så den här gången.

Jag har så ont i magen också...

vill börja gymma. Men vet inte hur jag ska kunna lägga undan 300 kronor varje månad.

Sedan måste jag säga nej till alla trevliga människor med deras hästar.

Tyvärr kan jag inte köpa allla, önskar jag vore rik.

Skulle blivit grymt trevliga dressyr/ allroundhästar till det stallet som jag alltid drömt om att få driva som itne finns här uppe.

Seda undrar jag om jag har valt rätt, klart jag har, men det finns alltid en tvekan inom mig själv inom allt jag gör..

Måste va någon inre stress som finns hos mig, eller prestationsångest eller något.

Fast det är väl eg. inte så konstigt.

Eg. borde det väl räcka med att jag älskar hästen.

Alla mina undanträngda känslor jag har haft länge inom mig nu har börjat bubbla upp , igår e.m kände jag både glädje, sorg, hat, oroligheter, ångest, lycka å så.

Känns jätteskumt och jobbigt att få sådana känslor, att gråta. Men jag tillät mig faktiskt att släppa ut lite tårar.

Kändes skönt efter en stund.

Men jag hatar att gråta, får alltid ont i huvudet och mår illa efteråt, men det här var mer bara tårar.

Så skönt.

Tror att gymmet skulle passa mig två dagar i veckan.

Få ur all ångestladdadenergi, för jag mådde mycket bättre när jag gick på gym.

Synd att man inte kan få bidrag till det, fast det är konstigt, när man är sjukskriven borde man kunna få det, för hälsans skull menar jag, så man kommer åter till arbete.

Var bara en tanke,

Solen skiner idag. SEr härligt ut. Borde ta mig ut. Få se om jag kommer ut på en prommis. Kansk ska gå till mamma och hämta vovven deras och åka ut och gå en liten sväng i skogen mot em.

Misstänker att pappa snart går med han en sväng nu.

Hur mår jag idag då?

Ja jag vet inte själv.

Magont.

Sedan vikten då.

Är jag ledsen eller glad? jag vet inte, känns som jag är båda samtidigt.

Jag har ett leende på läpparna men i magen och ögonen är det något som inte stämmer.

Vet inte vad.

TA PÅ ER SOLBRILLORNA OCH GÅ UT EN PROMENAD IDAG!

Härligt höstväder.

Tänkte jag skulle berätta vart jag har hållit hus så länge?

Börjar med Trancekryssningen , veckan innan blev det inte mycket träning då jag hade fullt upp med ärenden, svara på hästannonser, leta hästar, planera inför resan och städa inför helgen då grannarna skulle vara kattvakt.

Sov inte alls natten mot fredagen, jo jag en timme knappt.. eller sov, låg i sängen, tror det tog ett bra tag innan jag somnade.

PÅ fredagen hämtade jag och mamma upp J och Y och åkte in till tågstationen.

Där mötte vi upp M + J och deras kompisar M + M. Trodde dem sistnämnda var ett par men det visade sig att d inte var det. Guh vad snygg han är. Synd man har så dåligt självförtroende. M tyckte jag skulle ta kontakt och prata med honom på resan men drog mig undan när han raggade på sådana där smala tjejer som ser superbra ut.. Dålig självkänsla direkt. Men han var trevlig, förstår inte varför M inte blev tillsammans med honom. Hon sa visserligen att de var för olika, men ändå!

När vi kom till Sthlm fördrev vi tiden att gå på stockholmsgator och några butiker.

Trevligt.

Sedan blev det buss till båten.

Hela resan var superkul!!!

Gör gärna om det, är en i luciaockså men har förmodligen häst då samt att jag har inte råd, måste försöka spara lite pengar men åker gärna nästa vår eller höst.

Väl hemma den kommande veckan var jag så loj och orkade inte mycket, blev lite motion men inte mycket typ inte alls, kände mig lite förkyld så jag tog d lugnt, tyvärr blev hemmet bristande.

Så torsdagen blev lite pankiartad för att hinna med allt, men han inte städa så mycket men tur var , var det bara pappa som skulle vara kattvakt, så det gjorde inte så mycket, hann iaf diska undan och plocka lite.

Reste på Fredagen på våg mot Muskö först, passade på att stanna hos min moster i deras familjs stuga. Jag hade aldrig varit där och det var mysigt. Det var bara en grej med stället och det äratt dem har mulltoa. Har svårt för det. Två dagar gick bra, och tur var  så skulle vi inte stanna längre. Skulle aldrig klarat det.

Min mosters man tog oss med på en båttur och visade oss lite fina ställen där ute. Det var en upplevelse då jag aldrig åkt sådan motorbåt förut, jo en gång, men det var så länge sedan och det var en sorglig berättelse så jag räknar inte den. Kommer dock inte ihåg mycket av den heller då jag och min dåvarande pojkvän sårade mig så mycket så jag var inne i en annan värld dvs ,en djup depression.

Hur som helst det här var helt annorlunda. Fin båt, bra sällskap. Fin omgivning. Det kunde inte bli bättre.

Söndagen var ett häststopp och sedan tog vi in på ett hotell en natt.

MÅndagen var vi på väg neråt till skåne, red en häst, oh sedan var vi framme i härliga Mölle.

Veckan bestod mest av att sitta i en bil mellan olika ställen.

Aldrig har man upplevt så mycket ortsnamn och småvägar och ställen.

Mycket fina ställen genom Skånes landskap.

Mellanåt stannade man och red en häst.

Lördagen tog vi helledigt , då gick jag omkring i pyamasen hela dagen och låg i sängen  omgångar.. så skönt att vila både en öm rygg och en hjärna som gick på högvarv.

På kvällssidan så gick jag en promenad på 45 minuter så eg, har jag fått lite träning, ni ska veta vilken brant backe det är uppförs till stugan man bodde i. Kalla det för benträning =)

Torsdagen simmade jag också 50 längder i bassängen innan jag gav upp. Det var så tråkigt.

Meningen var att vi skulle åka hem på fredagen men det fanns en ledig stuga på ett annat ställe i byn så vi  bytte till den- välbehövligt.

På söndagen begav vi oss hemåt, först provrida en häst igen och sedan hamnade vi hos uppfödarens kök och satt där och fikade äppelpa och havrekex. måste ha suttit där i 2 timmar.

KOmmer aldrig glömma den trevliga familjen .

Sedan åkte vi hem, stannade och övernattade på ett hotell som fungerade mycket konstigt.

Först luktade väldigt illa i rummet, vi vädrade sedan så öppnade jag toadörren och gick in. Höll på att kräkas, luktade väldigt mycket... skit. får mam säga så. Så vi ringde ner till receptionen, fick en nyckel till ett annat rum så jag gick ner och hämtade nyckeln och sedan kollade jag om det var bätttre där, vilket det inte var,

vi rngde ner till receptionen igen,  då kom det upp en kille som inte kunde prata svenska knappt, han rensade avloppet med något medel och förklarade lite om lukten, hade något med regnet att göra. Lyssnade inte så noga.

Sedan så skulle min mormor tvätta sig, då fanns det inga handdukar. Så det var bara att ringa igen.

Snacka om att känna sig tjatig, Eller jag, det var mamma som ringde =) .

Så skulle vi sova och upptäckte att sängarna var otroligt små och hårda. Utom min, den var så mjuk extra sängen så man låg i en stor grop.

Det v ar bara en sak som överträffade allt detta dåliga på hotellet.

FRUKOSTEN!

Det fanns allt! t om våfflor. Jag var tvungen att äta av nästan allt.

Sedan åkte vi tre vidare, stannade på Ekerö och red en häst och sedan var det hemgång.

kom hem sent måndagkväll, kom inte isäng först 00.00 precis.

Men förstår ni vad glad jag var att få sova i min egen säng.

Efter att sovit i hårda våningssängar och en säng som var så mjuk så att,, ja jag vet inte hur man ska förklara det, det går nog bara att upplevas.

Ikväll skulle jag gå promenad efter att nattat hästarna med min favvokille.

Men fick ett skitkonstigt sms. precis som han vorit full, men tror nog att han var trött bara.

Tror det stod att han inte orkade och att vi skulle ta det till helgen istället.

men det var mest ihopskrivet alla ord och förkortningar och bokstäver så man fick anstränga sig.

Så promenad blev det inte, tänkte gå själv mem min reflex är hos mamma och pappa .

Tar prommisen imorgon istället. när det är ljust. Känns lättare då på något vis.

Vet inte vad jag ska berätta mer...

lämna gärna några kommentarer till mina blogginlägg.

GLÖM INTE REFLEXERNA

OCH KÖR FÖRSIKTIGT I MÖRKRET!!!

bortgång har berört mitt hjärta mer än våran "king of pop" och förmodligen anser nog inte världen att han är lika stor som honom. Men i mina ögon är han värd minst lika stor uppmärksamhet om inte större!

Han var en otrolig person och skådespelare.

Eftersomjag har varit bortkopplad från både radio, tv och tidningar och mer eller mindre internet med samt telefon (vilket jag själv valt medan jag varit borta) och det har varit underbart, för uppladdningen av batterierna. Så hade jag missat att Patrick avled igår i bukspottkörtel cancern.

Denna underbara skådespelare blev bara 57 år gammal.

( jag har visserligen missat mer nyheter) men denna berörde mig.

Han har alltid varit min största favoritskådespelare och även om Dirty Dancing kanske inte är världens bästa film så älskar jag musiken i filmen i kombination med en enkel och bra handling, dans och superduktiga skådespelare/ skådespelerskor.

Filmen har jag sett massor av gånger och jag tröttnar aldrig eller, jo mer eller mindre. Men den går alltid att se på när man har lite att göra, för så dålig är den inte.

Det är mycket dans i filmen och kanske tack vare att filmen gjordes så behöll jag mitt dansintresse.

Jag tänker mycket på hans familj och speciellt hans fru Lisa Niemi.

Favoritfilmen jag har från hans tid är Point Break där han spelar rånande surfare (Bohdi)).

Men även Ghost är jag uppvuxen med och den gjordes helt ok, fast på den tiden var den väldigt bra.

missa inte att :

Dirty Dancing visas nu på fredag, 18 september, i SVT1 med start klockan 22.00 Dem har satt in filmen extra för att hylla honom.

VILA I FRED PATRICK  SWAYZES!

DU ÄR NU FRI FRÅN DIN SMÄRTA!

" Nobody puts Baby in the corner!”